Utgifterna för boende fortsätter att växa – Ökande inkomster förbättrar hushållens ställning

Publicerad: 21.08.2018

Finländarnas boendeutgifter kommer att stiga med uppskattningsvis 2,1 procent per år 2018–2020, visar en utredning som gjorts av Pellervon taloustutkimus PTT på uppdrag av Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet. Det finns dock stor variation mellan orter, boendeformer och typ av hushåll.

Även den andel av de tillgängliga nettoinkomsterna som går åt boendeutgifter varierar. Exempelvis en barnfamilj som bor i en hyresbostad i ett flervåningshus spenderar knappt 21 procent av sin inkomst på boendet, medan motsvarande andel för en ensamboende kvinnlig pensionär i ett egnahemshus kan vara nästan 40 procent.

”När det gäller boendeutgifter har den som äger sin bostad gynnats de senaste åren av den låga räntan.  Stigande referensräntor de närmaste åren kommer dock att medföra en ökning av boendeutgifterna. I egnahemshus är energikostnaden av stor betydelse – utgifterna för oljeuppvärmning stiger mer än utgifterna för eluppvärmning”, berättar ekonomist Lauri Vuori på PTT. 

Hyresgästernas inkomster växer snabbare än boendeutgifterna

Lauri Vuori pekar ut en intressant observation som utredningen gjort där den positiva ekonomiska utvecklingen gör att lönerna kommer att växa snabbare än hyrorna de följande två åren. Detta innebär att ökningen av boendeutgifternas andel av den tillgängliga inkomsten hos hyresgäster upphör. För en medelinkomsttagare som äger sitt boende fortsätter inkomsterna och boendeutgifterna att utvecklas i samma takt.

Ett särskilt tema för utredningen i år är hushållens skuldsättning som man försökt tygla bland annat genom strängare regler för lånetak. Med stora lån kan minsta lilla ränteökning medföra betydligt högre boendeutgifter.

”Många faktorer som påverkar boendeutgifterna är bundna till räntor. Utöver bostads- och husbolagslån kan ränteökningar bidra indirekt till ökande boendeutgifter genom att exempelvis andra andelsägare får betalningssvårigheter eller begränsad möjlighet att få kredit”, säger Vuori.

Att ökningen av boendeutgiftererna upphör och inkomsterna ökar snabbare än de senaste åren är välkomna förändringar för både den som hyr och den som äger sitt boende. Balanseringen av och tillväxten i Finlands ekonomi samt utvecklingen i världsekonomin dras med betydande osäkerhet och därför kan man inte vagga sig in i föreställningen att ekonomin ska fortsätta växa stabilt med nollränta, konstaterar Jukka Kero, chefsekonomist på Fastighetsförbundet.

Renoveringsbehov och elräkningar anstränger ekonomin för de som bor i egnahemshus

Utredningen, som genomförts sedan 2011, visar att boendeutgifterna har stigit snabbt detta årtionde. Egnahemsförbundet vill utöver de höga boendeutgifterna och skuldsättningen hos hushållen även uppmärksamma bostadsfastigheternas underhålls- och renoveringsbehov. 

 ”Under den nästan tio år långa lågkonjunkturen hade många hushåll endast råd med de mest nödvändiga utgifterna. I nuläget saknar drygt 15 procent av befolkningen tillräckliga inkomster för att täcka sina boendeutgifter, och redan nu betalas det i Finland årligen ut över 2 miljarder euro i bostadsbidrag. Många hushåll har kraftigt skuldsatta bostäder och ansöker om amorteringsfria perioder. När Finlands ekonomi nu växer bör hushållens ekonomi förbättras genom låneamortering, genom att man förbereder sig för ränteökningar och framför allt bör fastigheterna underhållas och renoveras”, konstaterar Kaija Savolainen, verksamhetsledare på Egnahemsförbundet.

Savolainen påminner att många boendefastigheter kräver investeringar i husteknik och förbättrad energieffektivitet. Dessutom gör extremt väder att bl.a. ventilation och annat väderskydd behöver ses över.

”Vi ska heller inte glömma att elnätsbolagens investeringar i vädersäkrade elnät har lett till mycket höga elöverföringsavgifter runtom i Finland. Allt detta bidrar till en fortsatt ökning av hushållens boendeutgifter”, betonar Savolainen.

Merparten av husbolagen är lågt belånade – Statistiken måste förbättras

Den betydande ökningen av husbolagslån har blivit ett av de viktigaste teman i den allmänna debatten i Finland. Ungefär 40 procent av denna ökning förklaras enligt Fastighetsförbundets grova uppskattning av de senaste årens ökande renoveringar och en aningen ökad genomsnittlig lånetid, medan nya husbolags stora låneandelar förklarar drygt femtio procent av ökningen. Husbolagens ökande skuldsättning understryker vikten av en professionellt skött och förutsägande ekonomi både inom husbolagen och bland andelsägarna.

”Trots den friska riskdebatten bör man komma ihåg att merparten av husbolagen i Finland är lågt belånade och har inga problem med att finansiera sina renoveringsprojekt genom lån. Ett vanligt banklån är den vanligaste formen av finansiering enligt Fastighetsförbundets enkäter”, berättar Jukka Kero.

I och med den häftiga debatten om husbolagslån har det uppdagats ett behov av bättre statistik. Det är oklart hur det ekonomiska ansvaret fördelas mellan hushållen och hela bostadssektorn, vilket bidrar till förvirring i debatten. Fastighetsförbundet uppmanar därför Statistikcentralen, Finansinspektionen och finansinstituten till ett djupare samarbete till fördel för Finlands ekonomi och landets ekonomiska aktörer.

Fastighetsskattereformen oroar

Syftet med den pågående reformen av fastighetsskatten är en mer rättvis och transparent beskattning, vilket Egnahemsförbundet tycker är förnuftigt. På Egnahemsförbundet är man dock väldigt oroade över uppdelningen av fastighetsskattereformen i två delar där man vill i höst besluta om grunderna för fastighetsvärderingen och först senare fatta beslut om fastighetsskatteprocenten. Fastighetsskatten har mångdubblats sedan den tillkom och hushållen är inte beredda på en ständig ökning av fastighetsskatten.

”Det är inte acceptabelt att skattereformen delas upp i två delar då detta gör det omöjligt att uppskatta reformens effekter. Detta minskar framför allt medborgarnas möjlighet att påverka och bidrar absolut inte till ökad transparens inom beskattning eller medborgarnas förtroende till beskattning”, konstaterar Savolainen.

Boendeutgifter-utredningen genomförs sedan 2011. Beräkningen omfattar alla boendeutgifter vilket innebär en förminskning av tillgångar för annan månatlig konsumtion och besparing. Därför tar man även med kapitallåneamorteringar som egentligen ökar gäldenärens  egendom. Utredningen genomförs av PTT på uppdrag av Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet.

Vid frågor, kontakta:

Ekonomist Lauri Vuori, 040 164 8182, lauri.vuori@ptt.fi

Chefsekonomist Jukka Kero, 050 5480231, jukka.kero@kiinteistoliitto.fi

Verksamhetsledare Kaija Savolainen, 040 5148784, kaija.savolainen@omakotiliitto.fi