Utredning av Pellervo Ekonomisk forskning PTT, Fastighetsförbundet och Egnahemsförbundet: Sänkta räntor har sänkt boendeutgifterna för personer med bolån

Publicerad: 19.08.2025

Boendeutgifterna minskar i år med knappt en procent framgår det av en utredning som Fastighetsförbundet och Engnahemsförbundet har låtit Pellervo Ekonomisk forskning utföra. Utgifterna minskade ungefär lika mycket också i fjol. Utvecklingen beror till största delen på att ränteutgifterna samt priset på el och olja har sjunkit. Under den 15-årsperiod som nu granskats har boendeutgifterna ökat med i snitt 48 procent.

I hushåll som har bolån kan ränteutgifterna vara så mycket som 30 procent lägre än i fjol. Samtidigt ökar bostädernas skötselutgifter med drygt tre procent i år. Prisökningen på fjärrvärme samt vatten- och avfallsavgifter står för den största ökningen av skötselutgifterna.

"Hur boendeutgifterna utvecklas varierar mycket mellan olika boendeformer. För personer som bor i hyresbostad ökar boendeutgifterna med hyreshöjningarna. Eftersom utbudet på hyresbostäder är stort är hyreshöjningen för fritt finansierade bostäder fortfarande måttlig, men genomsnittligt har Ara-hyrorna ökat avsevärt också i år” säger Veera Holappa, seniorekonom på PTT.

För personer med bolån som bor i småhus minskar boendeutgifterna kraftigt i år. Minskande ränteutgifter driver på minskningen av boendeutgifterna. Också prissänkningen på uppvärmningsenergi, det vill säga på el och olja, minskar de månatliga boendeutgifterna. För aktieägare sjunker boendeutgifterna emellertid något mindre. För pensionärer, som antas bo i skuldfria bostäder, är minskningen i boendeutgifterna mer dämpad, alternativt ökar de, eftersom de ökade skötselutgifterna märks särskilt tydligt i deras boendeutgifter.

Rejäla lönehöjningar upprätthåller löntagarhushållens inkomstutveckling. Inkomstökningen i pensionärshushåll avtar däremot avsevärt i år. Totalt sett slukar boendeutgifterna i år cirka 22 procent av hushållens inkomster, vilket är lite mindre än i fjol.

Fastighetsförbundet önskar förutsebarhet och incitament för reparationer

Reparationsbyggandet har gått på sparlåga i flera år, och enbart de sänkta räntorna har ensamma inte räckt till för att får fart på det. Enligt Fastighetsförbundet bör bostadspolitiken som ett centralt mål ha att stimulera reparationsbyggandet.

”Det är förnuftigt att underhålla det nuvarande bostadsbeståndet så att det är i skick långt in i framtiden, om det finns tillräcklig efterfrågan på bostäderna där de är belägna. Hushållen behöver förutsägbarhet för att göra stora anskaffningar och investeringar. Fokus ska vara att hålla kostnaderna nere, och här skapar till exempel fastighetsskattereformen fortfarande stor osäkerhet”, säger Fastighetsförbundets chefsekonom Jukka Kero.

Fastighetsförbundet anser att man bör främja planmässigt underhåll och reparationer genom att korrigera bostadshusreserveringen för inflation. Bostadshusreserveringen släpar efter prisutvecklingen för reparationsbyggandet med 85 procent. En uppdatering av bostadshusreserveringen skulle öka reparationsbyggandet och den ekonomiska aktiviteten, och tillföra staten ytterligare skatteinkomster genom ökad aktivitet.

Också statens fyllnadsborgen som kompenserar för husbolags otillräckliga finansiering och säkerheter bör sättas i skick. En fungerande fyllnadsborgen förbättrar möjligheterna att få lån, och ger många husbolag möjlighet till nödvändiga reparationer.

Egnahemsförbundet efterlyser åtgärder för att minska boendekostnaderna

Boendekostnaderna som fastighetsskatt, räntor, el- och vattenavgifter har år efter år slukat en allt större del av de boendes nettoinkomster.

”Den femton år långa kostnadsökningen har märkts i allas plånböcker, men i synnerhet bland dem som bor i småhus. Kostnadsutvecklingen aktualiserar även frågan om kostnaderna för att bo i ägarbostad och hyresbostad håller på att glida isär”, påpekar Finlands Egnahemsförbunds ordförande Jukka Malila.

Egnahemsförbundet vill väcka beslutsfattarna inför budgetmanglingen till insikt om att den långvariga kostnadsökningen hotar ett boende till skäligt pris.

”Enligt utredningen kan man skymta att kostnadsökningen har börjat vända från i fjol. Viktigt just nu är att genom de förestående ekonomiska besluten hitta lösningar som stödjer en sänkning av boendekostnaderna. Till exempel regeringsprogrammets skrivning om att utveckla hushållsavdraget så att det stödjer energirenoveringar stödjer samtidigt en gynnsam utveckling av sysselsättningen”, understryker verksamhetsledare Marju Silander på Egnahemsförbundet.