Solenergi i husbolagen med hjälp av direktiv?

26.3.2025

Det förnyade direktivet om byggnaders energiprestanda (EU 2024/1275) trädde i kraft i maj 2024 som en del av EU:s energi- och klimatarbete. Medlemsstaterna har cirka två år från direktivets ikraftträdande på sig att verkställa de nya kraven till att bilda en del av den nationella lagstiftningen. I Finland är det miljöministeriet som ansvarar för verkställandet. Målet som satts upp för verkställandet är så kostnadseffektiva åtgärder som möjligt som inte ökar regelbördan så mycket. En av de många nya sakerna i direktivet är solenergi i byggnader.

Åläggs bostadsbyggnader en skyldighet att installera ett solenergisystem?

Direktivet förutsätter inte att krav på installering av solenergisysten ställs för befintliga bostadsbyggnader. Direktivet tvingar inte ägarna till befintliga bostadsbyggnader att installera system för solvärme eller solel på hustaket före ett visst datum eller som del av renoveringsprojekt.

Gällande bostadsbyggnader förutsätter direktivet i framtiden att nybyggnader i princip förses med solenergisystem. Kravet är att alla nya bostadsbyggnader från början av år 2030 har ett solenergisystem. Motsvarande krav gäller också nya takförsedda bilparkeringar, som angränsar fysiskt till byggnaderna. 

Systemet ska dock vara möjligt att genomföra tekniskt, ekonomiskt och funktionellt i nybyggnadsobjektet. Om så inte är fallet, kräver direktivet inte att systemet förverkligas. Som en del av det nationella genomförandet definieras vad de ovan nämnda villkoren innebär i praktiken. Direktivet dikterar inte om solenergiapparaturen ska lämpa sig för produktion av värme eller el. Således uppfyller både solvärme och solel direktivets kriterier. Direktivet tar inte heller ställning till hur stort systemet ska vara.

Nya krav för andra byggnader än bostadsbyggnader

Vilka berörs speciellt av direktivets krav på solenergi? Från början av år 2028 ska i alla befintliga byggnader som inte är bostadsbyggnader och har en användbar golvyta på över 500 kvadratmeter och där en viss typ av tillståndspliktiga renoveringar görs, också ett solenergisystem installeras.

För husbolagens del är det centrala hur en bostadsbyggnad definieras. För närvarande avses i Finland i lagen som behandlar laddningspunkter (733/2020) med bostadshus en byggnad som är avsedd för boende där minst hälften av våningsytan används för boende. När direktivet verkställs blir det klart om ett bostadshus också i fortsättningen definieras så här eller om ändringar görs i definitionen.

Mest skyldigheter gällande solenergi åläggs offentliga byggnader. Direktivet förutsätter att nya offentliga byggnader med en användbar golvyta på över 250 kvadratmeter förses med ett solenergisystem från början av år 2027. I befintliga offentliga byggnader förutsätter skyldigheten att ett solenergisystem anskaffas före ett visst datum under åren 2027-2030. Skyldigheten har graderats enligt användbar golvyta och fram till slutet av år 2030 gäller skyldigheten alla offentliga byggnader, vars yta är större än 250 kvadratmeter.

Även då det gäller byggnader som inte är bostadsbyggnader kan man frångå kravet på att installera system, om det är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt ogenomförbart.

Är det skäl att vara oroad?

I bostadsaktiebolag finns det ingen orsak till panik. Direktivet har lämnat befintliga bostadsbyggnader utanför de tvingande kraven på solenergi. Som det nu ser ut fattar man i befintliga bostadsaktiebolag också i fortsättningen själv frivilliga beslut om anskaffning av solenergisystem. <

I framtida nya bostadsaktiebolag har man varit tvungen att beakta solenergin redan i planeringsskedet. Senast från början av år 2030 blir solel och solvärme en grundlösning som en del av byggnadens hustekniska system i nybyggnadsobjekt som lämpar sig för utnyttjande av solenergi.