Hushållens utmaningar har ökat, inte bara på grund av boendeutgifterna, utan också på grund av de kraftigt ökande livsmedelspriserna och kostnaderna för att färdas under åren 2021–2023.  <0} Konsumentprisindexet steg på två år med nästan 10 procent och byggnadskostnadsindexet med drygt 15 procent.  När det gäller kostnadsindexet för fastighetsunderhåll var stegringen under samma tid drygt 15 procent.  

I programmet för den kommande regeringen ska ett centralt mål vara att stävja boendeutgifterna och också andra kostnader.   Att stävja boendeutgifterna innebär till exempel att tygla energikostnaderna.  Energibeskattningen ska hållas på skälig och sporrande nivå.  Energipolitiken ska inriktas på höjning av energieffektiviteten och ökning av utbudet av förnybar energi.  Det är också bra att erbjuda hushållen morötter för att de gemensamma målen ska nås.  

Likaså bör man avhålla sig från beslut som höjer boendekostnaderna ytterligare.  Boendebeskattningen ska vara förutsebar och höjningsbehoven ska dämpas.  När det gäller husbolagens skötselkostnader har skatternas och de offentliga avgifternas andel redan länge varit på stigande och i genomsnitt talar man redan om en andel på cirka 30 procent.  

I fråga om fastighetsskatten är ett bra rättesnöre att ingens skattebörda ska stiga orimligt.  Fastighetsskatten har till kommunerna genererat mellan tre och fyra procent mera från år till år även utan några betydande reformer.  Skatteunderlaget har vuxit hela tiden.  För fastighetsskatten är ett bra allmänt mål ett brett skatteunderlag med skäliga och förutsebara skattesatser.